Litterär copy/paste?

Just nu läser jag Nicole Krauss Det stora huset. Medan jag läser så hajar jag plötsligt till vid ett stycke då huvudkaraktären tänker på sin mindre älskade son. Han minns en gång då han gömde sig bakom en sten och den då tioårige sonen blev mer och mer orolig och ropade på sin pappa. Sonen började gråta och blev förtvivlad då pappan var spårlöst försvunnen. Efter ett tag avslöjade pappan att han satt bakom stenen och sa att han bara hade pissat där bakom, att det inte var någon fara. Han gjorde detta, erkänner han i tankarna, för att få sonen att förstå hur mycket han behövde sin pappa. Och för att han själv, i egenskap av far, skulle få känna sig behövd.

Nyligen läste jag Fredrik Lindströms novellsamling När börjar det riktiga livet, som jag gillade hyfsat mycket (och som snart ska få ett eget blogginlägg). Och det sjuka är att en novell i den är precis likadan, fast det är en mamma som gömmer sig för sin dotter. Dottern ropar på mamman och blir mer och mer desperat. Till slut avslöjar sig mamman och mammans tankar är precis desamma som pappans i Det stora huset.

Vad tror vi om detta – är det en slump eller en kopiering? Det är ju naturligt i litteraturen med inspirationskällor i större eller mindre utsträckning, något som i litteraturvetenskapliga sammanhang ju kallas intertextualitet. Det är till och med vanligt att man lånar fraser ur tidigare texter (som T.S Eliot) som en hyllning ungefär, eller en blinkning till tidigare texter. Men alltså, det här känns lite väl inspirerat eller? Det skulle i och för sig kunna vara så att Lindström inte läst Krauss roman och att det hela är en slump men jag reagerade verkligen på det hur som helst. Särskilt eftersom jag läste böckerna så tätt inpå varandra. Nu ska jag fortsätta läsa Krauss, som jag hittills är väldigt förtjust i.

Detta inlägg publicerades i Kuriosa och märktes , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Litterär copy/paste?

  1. Lyran skriver:

    Jag skulle gissa att det är en slump eftersom det här beteendet alt fantasin om att göra på detta sätt tyvärr inte är helt ovanligt bland föräldrar som inte mår så bra.

    Visst är Krauss bra?!

    • Kom ju på att det är en slump eftersom den publicerats tidigare i ett annat sammanhang. Tur det. Ja, Krauss är fantastisk! Nu har jag snart läst ut den fast egentligen vill jag aldrig att den ska ta slut.

  2. Linnea skriver:

    På gymnasiet fick vi en novellsamling som givits ut i samband med… bussar? Jag vet inte, det var något bussbolag eller liknade som hade samlat ihop noveller och gav ut dem, och sen delades de ut till gymnasieelever. Ja, hur som helst. I den novellsamlingen fanns en novell som handlade om en mamma som gömde sig för sin dotter på samma sätt. Jag minns inte vem som skrivit den men det kanske var Fredrik Lindström, och så återanvände han den i sin egna novellsamling? Det här var i alla fall för 6-7 år sedan.

  3. Sandra skriver:

    Exakt det scenariot är faktiskt med i en film också, den svenska filmen ”Känd från TV” från 2001 med Johan Rheborg och Alexandra Rapaport vilken är skriven och regisserad av … Fredrik Lindström. Det är Martina Haag som spelat modern som gömmer sig från sin dotter.

Lämna en kommentar